Jag visste aldrig att det skulle bli en uppföljare till mitt första inlägg om dom yrkesskadade, men tydligen kände jag att det finns tillräckligt att säga om saken att ett nytt inlägg behövdes.

Om vi går grunden till problemet, vad är det som leder till att någon blir yrkesskadad? För att förklara det enkelt - person A har jobbat i företag X i Y antal år och tror man har sett allt det finns att se. Men någon dag kommer plötsligt person B som vågar ifrågasätta person As efarenheter, i det flesta fall med förslag som person A hade aldrig kunnat tänka sig möjligt. Det är just DÅ som person A ingripper och sätter käppen i hjulet. Person A kommer använda sina sk efarenhet som försvar och då har person B inte så mkt att säga än att sucka.

Det största syndromet med yrkesskadade personer är att de vägrar acceptera förändring. Ovasett vad man säger kommer dessa personer hänvisa till gamla efarenheter och vägra inse att världen förändras.

Jag började en tråd på ett forum där jag skrev mina åsikter om ersättningstraifk som pågår fn i Sthlm. Vad fick man för respons tillbaka då?  Jo:

"Nja, som (namn utelämnat) redan påpekat så är det sällan utföraren som avgör detta utan uppdragsgivaren (i det här fallet då (namn utelämnat)) är normalt den som sätter villkoren för hur ett jobb ska utföras."

"Anser du att det är fel så är det (namn utelämnat) du bör höra av dig till."

Det som är intressant i det hela är att jag har pratat med en anställd på företaget som kommentarer ovan hänvisar mig till och enligt honom är det snarare de som sköter ersättningstrafiken som vägrar ändra på sina rutiner.

Vad som gör detta rörligare är att kommentarer ovan kommer från personer som är anställda hos det företaget som sköter ersättningstrafiken i fråga! Förutom detta är ena dessutom moderator på forumet i frågan. Här råder absolut ingen tvivel alls att de försöker skydda sitt företag.

För att komma tillbaka till ämnet om yrkesskadade personer, jag fick en annan kommentar från en annan moderator på forumet, som råkar styrka mitt poäng om hur yrkesskadade personer vägra inse världen förändrar:

"f.ö har väl tidsupplägget varit likartat vid tidigare ersättningstrafik på sträckan vad jag minns och är inget specifikt för i år."

Nämen go´dag! Vi människor förändras, vi utvecklar! Saker och ting stannar INTE som du tror de gör! I din värld finns uppenbarligen ingenting som heter utveckling och vi stompar ner varenda missnöjd kund som kommer med förbättringsförlsag med våra sk "efarenheter" vi har samlats under åren! Vi kan bäst! Ni kan ingenting! You live in a world of denial är väl bästa sättet att summera denna stycke.

Jag fick nog av dessa personers löjliga svar så jag skrev direkt till en högre uppsatt person som jobbar på företaget driver tågtrafiken i fråga och dagen efter fick jag en tydlig förklaring på hur sakerna ligger till. Det visade sig att alla kommentar (förutom den absolut sista) var ingenting mer än bullshit! Pure bullshit! De visste inte det minsta vad de pratade om. Det visade sig att min första källa, från tågoperatören, hade rätt heeeellllllaaa vägen. Att ta upp det via forumet var ingenting mer än för de moderator att kasta paj på tågoperatören.

(Som kuriosa kan också nämnas att forumet i fråga drivs av två personer som har stark relation till två av Sveriges största bussföretag. Så det är inte undran att man blir nedstompad så fort man börjar ifrågasätta hur dessa två företag sköter sina rutiner medan dessa två personer joinar snacket och kastar skit de med så fort det handlar om t.ex staden norr om Stockholm eller företaget som kör i Sveriges framsida.)

...av spårvagnsåkning.

Ja denna sommar är man sommaranställd på Djurgårdslinje några veckor. Jag tycker det är roligt att träffa och prata med nya människor och det gör man en hel del av på detta yrke.

Men ibland blir man också lite småtrött och less på turister. Man får samma frågor gång efter gång, "sorry does this tram go to vasa museum?" "nach vasa?" "to vasa?", ja tror det eller ej men Vasamuseet är faktiskt vanligste ordet jag hör från turisterna. Det är tydligen lika många som åker dit som museet säger.

Sedan har vi de (både turister och vanliga 08or) som inte förstår att påstigning sker längst bak i motorvagnsmustangerna (ja det skulle jag inte heller ha förstått om jag inte jobbade där). De första gångerna är det inga stora fara men efter några gånger blir man faktiskt lite småtrött på detta. Däremot när dessa resenär väl hittar till bakdörren visar de flesta vara mycket trevliga människor!

En typ av resenär som vi verkar sakna på spårvagnen, ja det är de som plankar på övriga SL trafik (nu är vi i och för sig inte SL trafik till 100%, men vi håller på bli :D). Under mina många timmar på konduktörsstolen har jag bara stött på en resenär som försökte komma undan med ett gammalt månadskort, typiskt jag som glömde dra in kortet. Någonting annat som jag stött på förra året, det var en 40 årig kärring som kom på med färdtjänstkort, visst, de gäller. Men vänta lite, någonting stämmer inte! Fotot visar ju någon som är 70+ och det är hon verkligen inte; ansiktsformen passade inte heller! Jaha...där var någon som försökte åka på andras kort. Än en gång, jag vågade inte dra in kortet...det ångrar jag än idag. *suck*

Det som brukar rädda dagarna, ja det är de glada spårvagnsförare man får åka med! De (i det flesta fall) är hur pratglada som helst, även om jag kan ha lite svårt att förstå danska ibland (försöker relatera till tyska men det går inte alltid hem). Kommer ihåg förra sommaren, då åkte man en hel vecka med en dansk förare. Jag fattade max 20% av det han sa, men det gick att kommunicera. Det fick bli blandat, svenska, danska, tyska och engelska. Men han var hur trevligt som helst och vi pratade på varje dag. Hoppas han besöker DjL även denna sommar! Ja sist får vi väl inte glömma de konduktörer och trafikbiträden man vinkar till när man träffar de längs linje.

Vi är en seriös blandning här. Större del av gruppen består trots allt av 65+ som har antingen varit i yrket under sina tidigare år eller har haft det som livsintresse. Men sedan är vi en mindre grupp ungdomar som hittar det intressant på ett och annat sätt. Någon i mellanålder har vi nog inte så många här borta av någon konstigt anledning...

Jaja tillräckligt med text nu, imorgon är det en ny vecka och då får man träffa nya människor. På torsdag är vi f.ö nästan rullande juniorer på knr/tbr sida, det är alltid nåt! :D

//Yujin