Alla inlägg under augusti 2011

Av Yujin Zhang - 25 augusti 2011 12:07

Då fortsätter vi med resan. Dagen innan har vi åkt runt i Hamburg och diggat lite bussar och avslutade kvällen med mat på Reeperbahn och hemgång runt kl22. Under timmarna vi var borta visade det sig att de snygga britiska brudar har checkat ut och istället har vi fått sex italienska killar i rummet istället. Lite mindre ögongodis men det spelade kanske mindre roll när vi skulle ändå upp kl5 dagen efter.


Plannen för denna morgon var att åka till Hauptbahnhof med S-Bahn för att ta IC2194 men väl framme vid Altona insåg vi att tåget började redan härifrån varför det kändes ganska onödigt att stiga upp så pass tidigt för att hinna med S-Bahn och all marginal vad det innebär. Spårvagnskonduktören kunde nästan svära att vid sökningen på bahn.de visade IC2194 sig att börja vid Hbf men men...så kan det bli ibland. Ingen skada gjord, morgonen var varm och lugn, inte en människa i sikte och så var det drygt 40min innan avgång då.

  

Under tiden diggade Spårvagnskonduktören de tyska ICE-tågen och funderade över varför vi inte åkte tåget till vänster (med destination Basel) direkt till Mannheim. Men juste! Det var för att spårvagnskondutkören ville åka NBS Köln-Frankfurt för tredje gången med ICE3!

  

Efter Baseltåget har stuckit dök vårt tåg upp, backandes in. Under sommarhalvåret heter avgången IC2194 och består av lok och vagnar men övriga tider så är denna avgång annonserad som ICE Sprinter, nån sorts expresståg/pendlingståg ungefär som X2000 Stockholm-Göteborg non-stop.

  

Tåget har destination Köln och har uppehåll förutom Dammtor och Hauptbahnhof i Hamburg, även Essen och Dusseldorf och har gångtid på 3 timmar 43 minuter. Körsträckan är ungefär 55mil och det ger medelhastiget på drygt 157km/h. Tåget i frågan har STH200 och på vissa sträckor kändes det som att vi gick väl över 180km/h. Lite intressant känslan med lok och vagnar och den hastigheten; absolut ingenting man får uppleva i Sverige iaf! Eftersom det var semestertider och få turister kände till det här tåget så var vagnen inte ens halvfull utan hade som högst 5-6 andra resenärer.

  

På tåget erbjöds en enklare form av severing i form av kondutkör och vagn ungefär som på flyget. Men vi var inte så sugna att köpa någoting därifrån eftersom frukosten var redan inköpt dagen innan på Lidl inne i stationshuset Altona.


Sex minuter efter tidtabellen ankom vi till Köln Hbf. Spårvagnskonduktören var i Köln senast i våras för att hälsa på en gammal kompis medan för Bussförare från Keolis var det hans första gång (liksom alla andra ställe vi kommer besöka).

  

I Köln var bytestid ungefär 75min och det kändes lite kort att hinna vandra i stadens centrum speciellt när den ligger en bit bort. Då gick vi ut åt andra hållet istället och diggade bussar istället med domkyrkan i bakgrunden. Ingenting spännande här heller, bara massa Citaro.

  

Och snart var det dags att borda denna ICE3 med destination Basel. Denna avgång, ICE505 körs även i samarbete med Lufthansa och har alltså ett flygnummer också. Tåget är mult och denna dag var första vagnen i tågets färdriktning reserverad för flygplanspassagerare. Mentaliteten verkar vara, "tänk flygplan åk tåg", t/fr Frankfurt flygplats och man har tom en flygvärdina från Lufthansa ombord! När Spårvagnskonduktören åkte samma sträcka ifjoll fast med en avgång några timmar senare (Köln-Schweiz linje har styv tidtabell på 60/120-min trafik) så var hela första tågsättet reserverad för flygresenärer men efter lite förhandling fick vi platser i Loungedelen. Denna gång spelade det mindre roll eftersom även denna gång (precis som resan Köpenhamn-Hamburg) ville föraren gömma sig bakom gardinnen så det blev ingen utsikt från Loungeavdelningen framåt.

  

I somras när Spårvagnskonduktören åkte kom hastigheten bara upp till 283km/h men denna gång lyckades vi med 303km/h.

  

Ja det går fort!

  

Drygt en o halv timmar senare hamnade vi i Mannheim, troligen samma spår som Baseltåget i Hamburg använde nån timme innan.

  

Mycket betong och tråkiga färger i denna station, ganska typiskt utseende på många tyska stationer tycker Spårvagnskonduktören.

  

Som sagt, det var mult på denna avgång. Observera att tåget kom dessutom precis i tid (annonserad ank 12:29, avg 12:35). 


Snabbt byte av platform så var det dags att åka lite RegioExpress och dubbeldäckare!

  

Så här ser övervåningen ut och på nåt sätt känns tåget som en äldre variant av SJs X40.

  

Med detta tåg åkte vi hela vägen till sin slutstation, Saarbrucken. Denna sträckan rekommenderas eftersom hela resan kändes som att vi åkte på en bibana mellan två större metropoler men vid de flesta uppehåll så hade vi ändå anslutning med andra tåg. Det var inte många som åkte hela vägen och i vår vagn så var det bara en annan gubbe som åkte hela vägen. De flesta klev av längs vägen (tåget var fullsatt vid avgång från Mannheim Hbf) och vid ankomst var det bara en handfull kvar (som syns på bilden).

  

Under resan till Saarbrucken började det regna; första regnet sen resan börjades. Lite regn gör väl ingen skada, speciellt när man har sandaler på sig hehe. Från Saarbrucken tog vi denna buss till Luxembourg Gare eftersom det visade sig vara lite knepigt att ta sig från Mannheim till Luxembourg med enbart tåg (ett av förslagen från bahn.de var att ta TGV sista biten, 30min för €18? Näää). På DBs hemsida samt bussföretagets hemsida skriver de att man måste reservera platser i förväg och sagt o gjort gjorde vi det på DBs resebutik i Saarbrucken, €14 p/p blev det, inte så mycket billigare än TGV iaf, men med en garanti att vi kommer med. Vad händer sen vid påstigning? Jo, alla köpte var sin biljett - direkt från föraren. Ja då var det det med att reservera platser i förväg då... Det skulle vara intressant att veta vem det är som har beställt denna trafik mellan Saarbrucken-Luxembourg, om det är DB, CFL (Luxembourgs motsv), själva bussföretaget (egentrafik) eller en annan distans?

  

Även under denna resa regnade det för det mesta men det spelade mindre roll då vi satt i bussen. Nu började vi uppleva en helt annan körstil än det man är van vid i Sverige. Lite högre farter, lite mindre marginal o mycket mer spänning :D På bilden - passerar snart gränsen till Luxembourg,, om några hundra meter!

  

Pga av renovering av motorvägen hamnade vi i köer på den sista 10-15km till Luxemourg, stillastående köer. Då bestämde föraren att ta en lokalväg in till staden och vi var inte ensamma om det - även på lokalvägen var det stillastående köer. Men som tur så fanns det bussfil MOT staden och med högra fram- och bakhjul på trottoarkaten dundrade vi vidare mot Luxembourg.


Drygt 70min efter tidtabellen, ca 17:50 var vi framme i Luxembourg Gare. Vi gick genast in i stationshuset och letade upp turistbyrån som visade det stänga kl18; vilken tur! Fr.o.m hade vi nämligen inga reserverationer på vandrarhem så det gällde att hitta tak över huvudet för natten först av allt. Personen bakom disken gav oss en broschyr och pekade något ointresserad på vad som är "Luxembourgs enda vandrarhem". Ok då drar vi väl dit då! Eftersom ingen av oss har varit i staden förut bestämde vi att åka buss på den korta sträckan för att vara säker att vi hamnar rätt. Halv sju på kvällen klev vi in i vandrarhemmet och bokade två sängar för kvällen. €19 p/p det gick det på och då ingick även frukost, vilket ansågs att vara helt ok pris på en lagom nyrenoverad (eller nybyggt?) vandrarhem.


Nedan följer några bilder från Luxembourg utan nån vidare beskrivning eller bildext:                  


Efter en promenad tillbaka till stadens centrum besökte vi en matbutik precis vid järnvägsstationen och köpte oss var sin frysta påse Nasi Goreng i tron att det fanns kök i vandrarhemmet. Men icke! Nu är vi ute på kontinenten och inte i Sverige längre vilket betyder att vandrarhemmen har inga kök! Vad gör man då? Ja...Bussföraren från Keolis kom på iden att lägga påsarna i varmt vatten så maten blir någolunda tinad... Smakade det bra? Nja...bättre än ingen mat alls. :)  

  Och avslutningsvis en bild på vandrarhemmet och akvedukten som tågen använder. Fortsättning följer!

ANNONS
Av Yujin Zhang - 21 augusti 2011 16:18

Kvällen innan avslutade med ett besök på Reeperbahn och efter en mindre god natts sömn (sovsalen bestod av 8 sängar och såklart snarkade en av gästarna mer än B9S med motorfläkt). Vi började dagen med att handla frukost på Lidl som låg inne i stationen Altona och därefter övertalade jag Bussföraren från Keolis att ta en sväng till stationsområdet och kolla om det fanns någonting spännande där.


  

Kolla vad vi hittade! Ett biltåg från okänt ort har precis kommit till Hamburg Altona och avlastning av bilarna pågick.


  

Hamburg Altona tillhör en av stationerna på kontinenten där man erbjuder biltågsservice med destinationer som Munchen, Wien mfl. Tanken är alltså att man kan ta med sig bilen på semestern (eller affärsresa?) och under nattfärden sover resenärerna i ligg- och sovvagnarna längre fram i tåget. En grej som Spårvagnskonduktören undrade över var hur man löste problemet med växling. Eftersom tåget backas in (för att få bilvagnarna i slutet) betyder detta att nån gång måste man växla om så att bilvagnarna hamnar "längst fram" lagom till slutdestinationen så att man kan lasta av bilarna i rätt håll (annars hamnar dom längst bak ju).


  

Nåja, det gällde att inte stirra för länge på avlastningen - vi har ju resten av Hamburg att upptäcka. Några steg senare hamnade vi utanför stationsbyggnaden där bussterminalen låg och det var dags att digga lite bussar.


  

Tyvärr var utbudet på bussmodeller inte så värsta stort i Hamburg utan det mesta bestod av Citaro kort- och ledvagnar av olika årsmodeller. Någon enstaka gång såg vi lite äldre MAN-bussar.


  

Då tänkte vi att köpa 24-timmarsbiljett och upptäcka resten av Hamburg istället med förhoppningen att hitta lite mer variation på bussmodeller. Under tiden vi var där så var det nån sorts strejk i trafiken med oregelbunden trafik, men vi märkte inte av nåt problem. Till Ohlsdorf åkte vi och sedan buss till Barmbak där en del äldre bussar kunde hittas.


  

Efter ha diggat bussar i några timmar tyckte Spårvagnskonduktören att det var dags att åka lite tunnelbana och besöka Hafen. Efter lite åkningar hit o dit med S-Bahn och U-bahn hamnade vi i Landungsbrucken...


 

...och tog en promenad längs vattnet som en del av "måste göra"-grej när man är i Hamburg.


För drygt 2½ år sen var Spårvagnskonduktören i Hamburg under några varma dagar i mars som en del av "språkresa" i tyska 4. Första dagen tog vi elever från Sverige och värdarna i Tyskland en promenad just längs denna sträcka.

  

Och då denna gång kändes det som en bra ide att göra om det med Bussföraren från Keolis eftersom det visar ändå rätt många sidor av Hamburg.

  

Inga hundar på gräsmattan?

  

Efter ett antal besök i Hamburg tidigare så kan man innerstaden hyfsat bra men bestämde att följa skyltarna iallafall bara för att se om man kommer till dit vi vill..

  


Och voila! Vi hamnade visst i Venedig...eh...Rathaus. En del av Hamburg påminner faktisk lite om Venedig, fast med nyare byggnader då.. 


  

Det var varmt och kvavt ute så vi bestämde oss att åka lite S-Bahn och hoppas på att hitta nån trevlig ort att digga lite bussar i. Till slut stod det mellan Wedel eller Pinneberg men efter lite titt i kartan visar det sig att Wedel påminnde oss väldigt mycket om Hässelby strand, dvs banan tar slut mitt i ett bostadsområdet utan nån vidare förbindelse längre bort, bara matarlinjer. Pinneberg däremot gav mer en känsla av Märsta, där regionaltågen stannar och ett större utbud av matarbussar.


Huset till vänster är stationshuset för S-Bahn och ungefär vid cykelställetfinns stoppbocken där S-Bahn stannar. Bussterminalen ger en känsla av Orminge centrum, dvs bara en raksträcka med ett par hållplatser, varför det blir ganska trångt när alla matarbussar ska avgå samtidigt efter en ankommande S-Bahn. Här hittade vi fö även en fyrsiffrig linje, linje 6664!

  

70 meter bort har vi det "riktiga" stationshuset Pinneberg för RE. Väntsalen var lika övergiven som vilket stationshus som helst i Norrland...

  

En timme senare och lite mer diskussion om huruvida man skulle åka matarbussen till Wedel och S-Bahn till Altona bestämde vi att ta raka vägen till Altona istället och besökte Lidl ännu en gång för att handla mat inför morgondagens tågresa. Denna gång hittade jag denna flaska 1.75L jäger men det var inte det smidigaste att ha med i baggaget tyckte vi. Priset var däremot absolut inget problem...

  

Klockan lite efter 18 och det blev lite allmänt segt så det blev en vandring till stationsområdet, sätta sig på första bästa bänken med en öl i handen och digga lite tåg. Eller rättare sagt, känna sig som en äkta alkis.

  

Stege till höger används för biltågen när passagerare ska kliva på/av från övervåningen på bilvagnarna.

  

Nämen kolla! Nu kommer kvällens avgående biltåg!

  

Det var väldig många personer i orange värselkläder...så många samtidigt har man aldrig sett i Sverige. Denna gång var det vagnar från österrikiske ÖBB med tåg till Wien.

  

En stund senare kom även biltåget till Munchen med DBs vagnar.

  

Utanför stationshuset såg det ut så här..

  

Vänder man på ryggen ser man kön med bilar. Frågan är om det är "först in först ut" eller "först in SIST ut"?

  

Nu var det kväll och Spårvagnskonduktören var sugen på Gyros men det var inte lätt att hitta ett ställe som serverar Gyros med Pommes i Altona (eller Hamburg öht). Ett säkert kort var däremot Reeperbahn där gatorna är fyllda med antingen strippklubbar eller ja...gyrosställe.

  

Bussföaren från Keolis har under dagen tjatat om att prova ölen med Cola och efter många besök i olika butiker hittade vi till slut flaskan. Spårvagnskonduktören däremot var lite sugen på shotta kleiner Feigling ("Little Coward") som han prövda förra gången han var i Tyskland. Vad smakar Kleiner Feigling? Jo, tänk er vanlig vodka och en matsked med socker.


Med alkohol i blodet avslutade vi denna kväll hemgång relativ tidig, nästa dag börjar redan om några timmar!  


ANNONS
Av Yujin Zhang - 6 augusti 2011 20:37

Precis hemkommen från en två veckor lång tågluffresa med kompisen Jim (Bussföraren från Keolis) och tänkte skriva lite om resan. Samtliga bilder är tagna med min mobil varför kvaliten kan vara lite mindre bra ibland.


Planeringen av resan började redan i våras då vi bestämde att ta en sväng runt Europa med tåg. Under våren betydde detta sökning av semester och skaffande av pass för bussföraren från Keolis medan det mest av planering var mitt (Spårvagnskonduktören) ansvar att planera själva upplägget av resan och sköta bokningen av sakerna som behövde bokas innan avresa.


Morgonen den 25/7 var det dags. Redan vid dag 1 blev det ändringar i resan. Den ursprungliga planen var att åka X2000 523 med avgång 07:21 från Stockholm C men eftersom helgen innan råkade större delar av Sörmland och Östgötaland ut för översvärmning så leddes trafiken om via Falköping med förseningar upp till 3½ timmar som följd på Södra Stambanan. Söndagen innan bestämde därför Spårvagnskonduktören försöka boka om till X2000 521 med avgång 06:21 istället. Då Spårvagnskonduktören satt som reserv denna söndag kunde man ringa till SJ men bara för att veta att den uppskattade kötiden var 90min kl10 på en söndag morgon. Senare på kvällen åkte därför Spårvagnskonduktören till SJ Resebutik vid Stockholm C och fick vänta drygt 200 nummer innan han fick tag på de sista två bljetter på 521 i 2kl. Med lite förhandling bjöd personen bakom kassan även resan över sundet (då 521 går till Österport).

 

Någon gång under natten mot måndag släppte man trafiken Katrineholm-Norrköping så någon omledning blev det inte och vi kunde ha åkt 523 som tänkt. Men med trafikstörningsbiljetter till 521 och fribiljetter över sundet var det inte så mycket till motivation att åter ändra resplanen till att ta 523.


 

Några timmar senare efter ha passerat Sörmland, Östgötaland, Småland och större delar av Skåne så hamnade man i Malmö. Detta var f.ö första gången för Spårvagnskonduktören att åka Malmös Citytunnel (om den heter så?). Framme vid Malmö C gjorde föraren och tågvärden flera utrop om att det är enbart SJs biljetter som är giltiga på detta X2000-tåg och de utan biljetter får betala 200kr för resan över sundet.


Något biljettkontroll över bron blev det inte. Under färden över bron passade vi på att fota lite.



Och så här såg bilderna ut ungefär.



Framme vid Köpenhamn H gjorde föraren ännu ett utrop och sa att tåget fortsatte till Österport men för oss räckte Hovedbanegård. Nästa steg var att uppsöka DSBs biljettkontor och reservera ett par platser på nästa tåg. Det tog tre vändor runt banhallen för oss att hitta DSBs butik, vilket i sin tur betydde att vi passerade SJs resebutik tre gånger också och det gick säkert boka internationella resor där också.  


  

Nåja, till slut hittade vi biljettkontoret och reserverade två platser på svenska. Spårvagnskonduktören skötte snacket medan Bussföraren från Keolis assisterade. Vi gjorde oss förstådda och kassörens danska kunde man förstå hyfsat, iallafall efter ha pluggat tyska i fem år. Efter det var det dags att digga lite bussar. Utbudet i Köpenhamn var helt okej, med allt från Aabenraa till Säffle till lite andra sällsynta kaross. Innan promenaden till järnvägsstationen var det dags för mat och Bussföraren från Keolis rekommenderade ett pizzaställe som erbjöd pizzabuffe för 65DKK vilket ansågs att vara helt rimlig.


  

Några kilo mozarellaost senare knallade vi till vår plattform där ICE32 mot Hamburg avgick, med avgångstid 15:27. Tidigare under dagen hade vi en diskussion om huruvida man borde satsa på 13:27-tåget mot Hamburg men eftersom den avgången kör under EuroCity och består av fulnosen och att Spårvagnskonduktören ville prova ICE-TD/ICE-VT så bestämde vi att ta den senare avgången istället.


  

Nu kommer tåget!


Spårvagnskonduktören har gjort sin läxa och läst på i förväg att avgången består av mult varav den främre delen kopplas av i Nyköbing. Tanken var att inta loungeplatserna i vagn 21 efter vi lämnat Nyböing för att ha utsikt framåt, men av någon anledning var föraren denna dag inte så sugen att visa utsikten framåt och därför satte vi på en vanlig 4-grupp istället. Detta tåg var långt ifrån fullsatt; en uppskatta beläggning på 40% känns rimligt och platsreservationen kändes väldig onödigt så här i efterhand.

  

  

Mellan Rödby och Puttgarden bjöd resan på en tur på en av Scandlines färjor. Det var också här föraren sitt första utrop på tyska (efter ha sagt det på danska och engelska) att man ska lämna tåget under båtresan. Som vanligt har somliga lite svårt att förstå detta och satt kvar på tåget (som Spårvagnskonduktören visserligen också gjorde för drygt fem år sedan fast då i omvänt riktning).


Under tiden undrade Bussföraren från Keolis hur långt bort vi var från vattnet.


  

Spårvagnskonduktören nöjt av utsikten istället, visserligen inte så mycket se förutom vatten, vatten och lite mer vatten. Inte ens en fiskmås syntes till.


Det var flera som nöjt av utsikten och bara tog det lugnt under resan.


Utsikten var inte så dum heller. Trekvart senare satt vi åter på tåget och körde fram till Puttgarden där tyska personal tog över. Även två polis steg på och började passkontroll. För Bussföraren från Keolis del gick det helt okej men för Spårvagnskonduktören som har kvar passet från Kina var det lite krångligare. Poliserna tog bort passet, ringde upp någon, babblade upp namnet och passnummer och fem minuter senare lämnades passet tillbaka.

  

Fem timmar efter avresan från Köpenhamn hamnade vi till slut i Hamburg Hauptbanhof med den berömda Philips-skylten. Här har Spårvagnskonduktören varit ett antal gånger och hittade därför till Altona utan någon vidare problem. Vad som sedan visade sig vara mindre lätt var att hitta vandrarhem då adressen ledde till en byggarbetsplats med plankor och byggmaterial på ett inhängat område. Har vi blivit lurade? Nädå, efter en halvtimme insåg vi att beskrivningen på bekräftelsen var inte 100% rätt och vem visste att -strasse och -alle gjorde så stor skillnad!   Runt 21-tiden kunde vi till slut checka in och dumpa ryggsäcken.

  

Eftersom det är första gången Bussföraren från Keolis är i Hamburg var Spårvagnskonduktören tvungen att visa Hamburgs stolthet!   

     

Efter lite vandring i området och några öl tyckte vi att det var dags att bege sig till vandrarhemmet och som tur var hann vi med bland den sista S-Bahn för kvällen (då det var en måndagsnatt). Fortsättning följer...

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se